Upp och ner, ner och upp. de e ledmotivet på mitt liv just för tillfället, har ingen koll på någonting.
Det här med kärlek är en klurig sak. Det är underbart till en början, emellanåt är det jobbigt, sen blir det bra igen, sen dåligt.. sen tror man att det är bra igen, men egentligen så är det nog inte så, man bara vill att det ska vara så.. Hur länge ska man kämpa? När ska man ge upp eller när ska man lägga i högsta växeln och bara fortsätta köra?
Kärlek drabbar inte bara en själv, i början är alla glada för ens skull. Alla ser hur lyckliga man är. Efter ett tag blir alla omkring en oroliga när dom hör att man haft en dispyt, då måste man försäkra dom om att allt är lugnt, att man bara är inne i en svacka, att det kommer lösa sig. Sen blir det bra igen, och alla blir som vanligt. Sen börjar folk omkring en se problemen man har, man blir osams ute bland folk och folk får en bild på hur man har det, och antar att det är sådär det går till när dom bråkar.. Då måste man återigen försäkra dom om att det inte är nån fara, att det blir bra. Men kanske lurar man bara sig själv?
Jag är verkligen inte rädd för att vara ensam. Tvärtom, kan jag tycka att det är skönt.
Jag läste nånstans att så länge man inte har barn tillsammans, så ska man inte vända ut och in på sig själv för att ett förhållande ska funka. Och det är så det känns.. Man ska inte bara göra sin partner nöjd, man ska samtidigt dela upp sin lediga tid mellan familj och vänner, något som verkligen kommit i kläm i mitt liv, något som innan var lika självklart som att borsta tänderna. Självklart blir det mindre tid till annat när man e kär och galen, men man måste hitta en balans, något som jag inte klarat av.
Jag vet inte vad jag babblar på om. Summan av kardemumman är iaf, att just nu är det inte speciellt bra mellan mig och mitt hjärta. Jag vill inte ge upp, jag vill inte vara utan honom, men samtidigt orkar jag inte längre med allt tjaffs!
Jag känner inte att det är rätt att göra slut. Men nåt måste göras, för såhär tänker jag inte ha det resten av mitt liv.
Nåja, jag ser iaf jättemkt fram emot att fika imorn med mina vänner. Det ska bli mys!<3
Några av dom bästa<3
3 kommentarer:
Usch nej, inte lätt! Men du har massor av människor omkring dig, bara säg till om det är något! <3
Kärlek är inte logiskt, that's for sure. Men är man ledsen mer än man är glad så är det något som inte stämmer. Finns här för dig! Ska bli kul att ta en fika och mysa imorgon. Kram
ja önskar ja kunde komma på vad vi sa som var så kul den där gången, för då skulle ja säga det igen imorgon!
Skicka en kommentar